Jag vet inte... Det är så många år sedan allt hände. Ändå minns jag allt som det vore igår. Jag vill bara glömma, förlåta och gå vidare. Men jag påminns om allt på något sätt igen. Ha tydligen också en vana att dras till såna personer som påminner mig om mitt förflutna eller om som mitt ex än gång va.. Ärligt talat så är jag rädd för att känna efter hur jag egentligen mår.


Måste försöka börja jobba med mig själv, måste våga visa känslor... Måste våga känna, måste våga börja lite smått mer på andra.. Sluta dra mig undan så fort det blir för mycket känslor inblandat.

Puss Puss

Det har varit en väldigt jobbig natt.. Hade svårt att somna igår, min lilla bus som sov jämte mig har drömt å små skrikit i natt. Hon har viftat med armarna rätt mycket, så några smällar fick man ta innan man kunde somna...

Vid halv 4 i natt så vaknade min systers son... Jäkla vad han skrek bara för att han inte fick leka med kontakterna. Han har ett jäkla humör för att vara 2 år! Han lyckades väcka mig med sitt skrik, han har en väldigt ljus röst när han skriker. Skär riktigt in i öronen. Glad är jag för att mina barn kunde sova ändå. Syrran gjorde vad hon kunde för att hab skulle bli tyst och somna om igen.. men jag tröttnade efter ett litet tag så jag tog han och bar in han till sin säng. Gav han flaskan och bäddade om han. Tyst direkt och somnade om ganska fort utan protester :D

Han är ett charmtroll annars :)

Puss puss