Verka som det äntligen löser sig med lgh nu för mig! Har ju bott hemma hos min syster och hennes 3 barn sedan den 24/12 kl 23.00 .. Finns en förklaring till det med när man har ett sjukt ex bakom sig som man också ha 2 vackra och underbara barn med. Men nog om det...

Fick besked idag om att socialen ställer sig på förstahands kontraktet, och jag kommer få hyra lgh från dom ist så att säga. Men det skiter jag i! Jag kan äntligen börja om från början med allt. Shit va jag har väntat på detta! Äntligen!!!!

Bilden är 1 månad gammal på mig och min syster! Glad jag ät för att hon öppnade upp sitt hem för mig när jag hade det som värst?

Jag börjar undra om det är så att jag ska börja ändra på mig.. Inte utseende mässigt, utan insidan...
Tänker på hur jag är, hur svårt jag har att släppa in någon. Hur svårt det är att lita på en person... Att våga öppna sig. Vet om att många känner så här, är inte ensam om mitt tänkande. Jag vet inte ens om jag vågar mig på att skaffa ett förhållande igen.



Det finns en förklaring till den jag är idag, mitt sätt att se på saker å ting. Min rädsla till kärlek, tilliten osv. Någon måste jag börja jobba in i från. En dag kanske jag vågar öppna mig...